Luftnytt
Så fungerar skalan
Luftnytt visar luftkvaliteten i fem nivåer, från Mycket god till Mycket dålig. Skalan är sajtens egen. Nivåerna är inte hämtade från någon myndighet — men varje gräns mellan dem är ett publicerat tal, och nedan står vilket.
Två mått som är lätta att blanda ihop. Det finns två helt olika svar på frågan hur ren luften bör vara.
Miljökvalitetsnormen är vad lagen tillåter. Den står i luftkvalitetsförordningen, och överskrids den måste kommunen göra något åt saken. För fina partiklar ligger den på 25 µg/m³ som årsmedel i dag, och sänks till 10 år 2030.
WHO:s riktvärde är vad som är hälsosamt. Det är ingen lag och ingen behöver följa det — det är Världshälsoorganisationens bedömning av vad kroppen tål. För fina partiklar ligger det på 5 µg/m³.
Lagen tillåter alltså fem gånger mer än vad hälsan tål. Det är inte ett misstag: gränsvärden vägs mot vad som är praktiskt möjligt att uppnå, riktvärden gör det inte.
Så är skalan byggd. Två regler, som svarar på var sin fråga.
Nedersta gränsen är WHO:s hälsoriktvärde. "Mycket god" betyder därför inte "lagligt" utan "hälsosamt". Klarar luften inte hälsomåttet får den aldrig den bästa nivån, hur långt under lagens gräns den än ligger.
Den svenska normen är taket för "Måttlig". Ett värde som når gränsvärdet läses aldrig som "God", och ett värde över det blir "Dålig".
Botten på skalan svarar alltså på är det bra för mig, toppen på bryter kommunen mot reglerna.
Talen, ämne för ämne, i µg/m³:
PM10 — 15 WHO årsmedel · 40 norm årsmedel · 50 norm dygnsmedel · 100 dubbla dygnsnormen
PM2.5 — 5 WHO årsmedel · 15 WHO dygnsmedel · 25 norm årsmedel · 50 dubbla normen
NO₂ — 25 WHO dygnsmedel · 40 norm årsmedel · 60 norm dygnsmedel · 200 EU:s timgränsvärde
O₃ — 60 WHO högsäsong · 100 WHO åtta timmar · 120 målsättningsnorm · 180 informationströskel
Hur skalan förhåller sig till SMHI:s. Naturvårdsverkets luftkvalitetsindex, som SMHI publicerar, har sex nivåer mot våra fem. Skalorna är avstämda mot varandra, och de tre nedersta gränserna ligger nära eller lika:
PM2.5 — SMHI 5 · 15 · 50, här 5 · 15 · 25
PM10 — SMHI 15 · 45 · 120, här 15 · 40 · 50
O₃ — SMHI 60 · 100 · 120, här 60 · 100 · 120
NO₂ — SMHI 10 · 25 · 60, här 10 · 25 · 60
Där skalorna skiljer sig är den här strängare, aldrig mildare. Det är ett medvetet val: att en sajt säger "God" om luft som myndighetens index kallar ohälsosam för känsliga grupper vore värre än motsatsen. Kvävedioxid låg tidigare för milt här och rättades i augusti 2026 efter avstämning mot deras tabell.
En sak att veta om jämförelsen. Nivåerna jämförs mot timvärden, medan flera av normerna avser dygn eller år. Det är medvetet och åt det försiktiga hållet: en enskild timme över dygnsnormen betyder inte att normen överskrids, men den är värd att färga. Procenttalet under varje mätvärde jämför däremot alltid mot miljökvalitetsnormen, alltså mot lagen.
Pollen använder en annan skala. Pollenhalterna på sajten anges på Palynologiska laboratoriets åttagradiga skala, från "inga halter" till "mycket höga". Den har ingenting med skalan ovan att göra, och siffrorna går inte att jämföra.
Skillnaden är principiell: för luftföroreningar finns gränsvärden i lag och riktvärden från WHO, och skalan här är byggd på dem. För pollen finns ingenting sådant. Det finns inga lagliga gränser för hur mycket björkpollen som får förekomma, och ingen myndighet bedömer när halten blir ohälsosam. Laboratoriets nivåer beskriver bara hur mycket pollen som finns i luften.
Att båda skalorna använder ordet "måttlig" är därför en olycklig sammanträffning snarare än ett samband. "Måttlig" luftkvalitet betyder att lagens gräns är nådd. "Måttliga" pollenhalter betyder tredje av åtta haltnivåer — och är för den som är allergisk ofta högst kännbart.
Färgerna följer trafikljus, inte Europeiska miljöbyråns palett. EEA sätter turkos överst och grönt näst — men svenska läsare avkodar grönt som bra utan att tänka, och färgen är aldrig ensam bärare här: nivån står alltid utskriven i ord.